Ponnykväll
Även idag stod laboration på schemat. Denna gången var det ko-proteiner som hamnade i händerna på oss. Trots att labbhandledningen fick en att känna det som om vi skulle göra något väldigt avancerat var det mest pippetterande mellan olika rör och behållare.
Efter labben följde serveringsträning på kåren för att lära sig hur man ska servera på Den glada phlugans fest i november. Inte för att jag blev så väldigt mycket klokare men det var nog bra, man fick gratis mat!
Sen kastade jag mig iväg till stallet och ponnyn. Idag lyfte han på huvudet när jag ropade på honom, vi börjar lära känna varandra så smått. Inte för att han glatt kom travandes mot mig men det är i alla fall en början!
Väl i stallet var jag glad att han gått med regntäcke idag och att leran satt på det och inte på pälsen, jag hade aldrig fått bort den. Jag borstade och selade så snabbt jag kunde (okej, selningen kanske inte gick så snabbt ändå men vanan är inte riktigt inne där ännu) för att kanske få lite ljus till körturen. Trots det var det ganska mörkt när vi väl kom iväg men det gick bra ändå. Ponnyn verkade inte bry sig särskilt mycket om mörkret.
Efter att ponny var utsläppt i hagen igen mockade jag boxen, sopade och fixade i stallet. Det är riktigt avkopplande att gå där och pyssla för sig själv. Alldeles tyst och massa plats att tänka utan att nödvändigtvis ha aminosyror i skallen.
