Hoppfullt

Ja vad gör man i Vallentuna kan man fråga sig?

 

Kaninhoppning såklart! Varför stiger man annars upp halv sju en lördagmorgon?

 

I dag var det tävling hos 08 kaninhopparteam. Härlig tävling med fint väder och roliga människor! Det var cup i krokbana och Brumma och Zelda var med. Mira fick vara hemma och kurera sina öron. I första klassen slarvade båda ganska mycket i början men tog sig på slutet. Tyvärr drog Brumma på sig två småfel och fick inte hoppa final. Zelda sprang på fint och hoppade också!

 

I andra klassen var Zelda igång och klarade flera stora hinder galant. Två hinder trillade trots ansträngningarna och hon fick inte gå final. Brumma gick en fin felfri runda i grunden och trots att hon i finalen fick lite väl bråttom och drog med sig två bommar i farten så lyckades hon knipa den sista pinnen och bli medelsvårklassad även i krokbana!

 

Första delkursen för terminen är snart avklarad. Vi har rivstartat med virologi, läran om virus, och imorgon ska de sista grupperna hålla sina redovisningar. Vi har nämligen delats in i grupper för att fördjupa oss i varsitt virus. Min grupp har grottat in oss på Orfvirus som orsakar blåsor och hudutslag på framför allt får och getter.

 

Virus är ganska fascinerande. De lever men ändå inte. De har ett genom med nukleinsyror som kodar för olika proteiner men samtidigt sker inga metaboliska processer i ett virus. För att replikera sig måste ett virus ta sig in i en levande cell. Hur de sedan beter sig skiljer sig mellan virusfamiljer.

 

Passande nog verkar större delen av klassen, och skolan för den delen, ha dragit på sig förkylningsvirus. Jag är inte undantagen men verkar ha fått en mild släng och är på bättringsvägen. Skönt med tanke på att det vankas tävling i Stockholm till helgen! Tyvärr får inte Mira följa med men både Brumma och Zelda ska starta.

 

 

 

För ett par veckor sedan märkte jag att Mira kliade sig lite i öronen. Inte något extremt men tillräckligt för att jag skulle märka det. 

 

I förra veckan tyckte jag att kliandet ökade så mycket att jag bestämde mig för att ta med henne till veterinären och kika. Så sagt och gjort, vi fick en tid hos Marianne i fredags och minnsann var det en liten öroninfektion som retades i ena örat. Vi fick med oss örondroppar hem att ge i 14 dagar och skulle sen tillbaka för att se att det läkt.

 

Men Mira hade andra planer. Igår märkte jag en konstig hudförändring, som en platta i huden på vänster sida om hjässan, samma som det infekterade örat. För att ta det säkra före det osäkra så åkte vi in idag så Marianne fick titta på det men hon lyckades inte heller reda ut vad det är så det får väl vara kvar så länge det inte växer mer. Det sitter bara i huden så det hänger troligast inte ihop med öroninfektionen. 

 

Marianne passade på att kika i öronen också och det såg redan mycket bättre ut så vi behöver bara fullfölja behandlingen men vi behöver inte komma tillbaka igen. Skönt! Som förebyggande åtgärd tyckte Marianne att jag sen ska tvätta hennes (och andra vädurs-)öron regelbundet med örontvätt. Just för att hängande öron är en defekt som gör att hörselgången blir väldigt smal. Det medför förstås att det bli instängt och varm i örat och en bra grogrund för bakterier.